Föregående:
”Vi tar det som det kommer” Sa Louis och vi vandrade in på infarten med händerna flätade fortfarande.
”Louis?” sa jag och stannade.
”Vad är det Therese?” Sa han och tittade bak mot mig.
”Kan du släppa min hand kanske?” Sa jag och tittade ner på våra händer.
”Ha ha, javisst” Svarade han och lossade greppet.
________________________________________________________________________

”Vart har ni varit? Klockan är jättemycket!” Ropade Zayn åt oss när vi kom innanför dörren.
Jag sprang upp till rummet och drog fram en väska och lade ner några enkla men snygga kläder, smink och andra nödvändigheter. Jag flög nerför trappan med väskan bakom mig och rusade in i köket.

”Skynda er annars missar ni tåget!” Ropade Paul till Niall och Harry när de slöade sig fram.
”Perrong 3.” Ropade jag till Paul och började gå snabbt till perrongen med Louis bredvid. Ingen hade märkt något. Än. De kanske var för upptagna med att hinna med tåget att de inte tänkte på någonting annat.
”Det var tur” Sa Harry och pustade ut när dörrarna stängdes. Alla var andfådda efter att ha fått sprungit den sista biten för att hinna med tåget som nu rullade sakta från stationen.
”Hitåt allihopa.” Sa Paul och började gå för att hitta platser.
”Din pappa skulle inte blivit glad om vi missade tåget.” Sa Zayn och hakade på efter Paul.
”Sant.” Svarade Liam och gick efter.

Alla satt och vilade. Alla var trötta. Harry, Niall och Liam sov. Zayn läste eller pratade med Paul. Louis satt framför mig och lyssnade på musik och pillade med sin mobil. Jag satt och tittade ut över landskapet som förändrades hela tiden. Jag var uppslukad av mina drömmar när mobilen vibrerade. Det var ett sms av Louis.


Var han inte så påhittig? Han kanske bara är lite trött för att orka tänka.


Jag läste igenom smset och tryckte på skicka. Strax efter vibrerade mobilen igen.


Lycka spred sig inombords och lyfte upp blicken för att möta Louis vackra ögon som tittade på mig. Jag kände hur kinderna hettade till och ett litet leende prydde hans ansikte. Jag mimade ett tack och ett leende på fram på mina läppar och jag rodnade ännu mera.

Tiden gick och gick. Alla var uttråkade. De hade packat med kortlekar, tidningar. Allt utom mat. Niall hade tjatat länge nu om att han var hungrig. Jag hade fått honom i schack ett litet tag nu med att lära han, Liam, Zayn och Harry hur man spelar poker. Det gick väl bra antar jag.
Vi hade spelat en stund nu och grabbarna hade blivit rätt bra på att spela.
”Therese, eller någon annan förlorar så är det eran uppgift att hitta mat på detta förbannade tåg.” Sa Niall och visade sina kort. Han hade en bra hand. Färg. Harry visade sina som var tre tal i nior. Zayn och Liam hade båda två tal.
Alla fem satt och väntade på att jag skulle visa min hand.
”Visa dina kort, kvinna.” Sa Niall irriterat och gav mig en sur blick.
Jag lade ner ett kort i taget. Först ruter kung, sedan klöver ess, hjärter kung, spader ess, klöver kung. Alla bara stirrade på mig när jag hade lagt ner det sista kortet.
”Det var som fan.” Sa Harry och tittade beundransvärt på mina kort och sedan på mig.
”Eftersom jag vann så kan jag dela mitt pris med er alla.” Sa jag och drog fram min väska. Jag rotade igenom den och hittade det jag letade efter.
”Vem är hungrig?” Frågade jag och sträckte upp handen med en påse med smörgåsar i.

Alla glufsade i sig mackorna på ett nafs.
”När fick du tid att göra mackorna?” Frågade Niall och tittade storögt på mig.
”När ni alla vimsade omkring och gjorde andra saker än vad ni skulle göra.” Sa jag och åt upp det sista av min goda macka.
”Vad har du haft i dom?” Frågade Harry.
”En hemlighet som jag inte tänker berätta för er här och nu.” Sa jag och satte i hörlurarna i öronen och satte på musik. Ingen sa så mycket sedan resten av resan.

”Så killar är ni beredda?” Frågade reportern.
”Självklart!” Svarade allihopa samtidigt och reportern började ställa enkla frågor.
Jag satt där ca 5 meter åt sidan bredvid Paul och tittade på intervjun. Alla dessa frågor! Kan dom inte komma på nya? Istället för att köra de gamla om och om igen! Jag blir så trött.
Jag satt i stolen och halvsov när en intressant fråga dök upp.
”Vem är hon är tjejen? Vi vet hon heter Therese och kommer inte härifrån.” Sa hon och visade en bild på mig på skärmen.
Louis tog till orda. ”Therese är en nära vän och spenderar några dagar med oss eftersom vi inte har kunnat göra det på sista tiden.” Louis ljög för reportern. Tänk vad hon kommer att säga när hon får veta det Louis sa var lögn.
”Så den sista frågan grabbar. Vem är single och inte? Vi börjar med dig Harry” Sa hon och vände sig mot honom.
”Single tyvärr.” Sa han och blinkade med ena ögat.
”Flickvän” Svarade Liam och såg lycklig ut.
”Single” Svarade Niall och Zayn samtidigt. Då var det bara Louis kvar. Vad skulle han svara? Jag kunde inte tänka, inte andas. Jag hållde andan när han öppnade munnen och började prata.
”Jag är single men...” Alla vände sina blickar mot honom när han hade uttalat ordet men. ”...träffar någon för stunden.” Avslutade han och log ett litet leende. Hon pratade lite till och avslutade sedan intervjun. Louis hade hela tiden ett leende påklistrat och nu bombade alla honom med frågor.
”Vem är hon?”
”När började ni träffas?”
”Är det någon vi känner?”
”Louis säg vem det är!!” Alla sa frågor hela vägen ut till bilen som skulle ta oss hem till Liams pappa.

”Vill ni veta vem det är?” Frågade Louis tillslut.
”JA!!” Skrek allihopa av nyfikenhet och vände sig om och tittade på Louis.
Louis hade redan en arm om mig så han flyttade sig lite närmre och drog in mig i hans famn. Och sedan pussade han mig lätt på kinden.
Det blev helt tyst i bilen. Alla stirrade på oss. Sedan fick Harry tillbaka rörligheten och drog in mig i en kram eftersom han satt vid min andra sida. Liam och Zayn lade varsin hand på mina axlar och såg allmänt glada ut. Niall gav mig ett gulligt leende och kramade om min fria hand.

Alla var allmänt glada när vi kom fram. Paul parkerade bilen på uppfarten och vi steg ur. Liam var först till dörren och strax efter öppnades den av hans far. De kramades om och Liam blev genast gladare. Vi gick långsamt in i huset. Alla hälsade på Liams pappa en och en. Tillslut var det min tur.
”Pappa detta är Therese. En vän till oss.” Sa Liam och lade en arm om mig. Jag mötte hans fars blick som stirrade men inte stirrade på mig med chockade ögon.
________________________________________________________________________

Var tror ni kommer hända? Vad kommer Liams pappa säga till henne?
Här är en lång del med spänning och mycket annat! :D