Föregående:
Vi fortsatte vårat äventyr mot en dubbeldäckare. Therese var tvungen att få se hela London nu när hon hade chansen.
”Högst upp ska vi” sade Harry och steg på.
Vi andra följde efter och inget tak fanns på övervåningen, bara bar himmel.
_____________________________________________________________

”Piccadilly Circus, Napoleon, London Bridge, Trafalgar Square och Buckingham Palace. Kan livet bli bättre?” Sade Therese medan vi gick in på en restaurang.
”Livet är redan underbart! Eller hur killar?” Sade Niall.
”Ja” skrek vi allihopa och Therese började skratta. Hon hade sånt underbart och härligt skratt.
”Var tänker du på?” frågade Harry mig.
”Danielle” sa jag och suckade.
”Du saknar henne va?” Frågande Niall och Harry började sjunga ”Liam och Danielle sitter i ett träd.......” Han kom inte så långt på sången förrän jag puttade till honom och gav honom en dödlig blick.
Medan vi bråkade så kom servitrisen med maten och vi högg in. Alla var hungriga och blev maten tysta mun.
”Vem är Danielle?” Frågade Therese och tittade frågandes på mig.
Det är någonting med hennes röst och ansikte som....
”Hallå Liam?! Jorden anropar Liam Payne!” Hörde jag Louis ropa och jag kom tillbaka till verkligheten.
”Vad?” Sade jag och tittade runt på alla.
”Danielle är Liams sötnos” svarade Louis och tittade på mig. Jag rodnade och blicken for mot tallriken. Jag gillade inte att prata om Danielle för alla. Även om hon var mig flickvän så ville jag inte att alla skulle veta vem hon var. Desto mer var att fansen inte skulle få reda vem hon var.
”Danielle? Danielle Peazer?”
”Hur.....?”
”Nästan alla svenska directioner vet vem hon är Liam och även världen” svarade hon på mig fråga.
”Kom igen nu, nu ska vi inte lata oss längre, dax att gå” sade Zayn och betalade notan och reste sig.
Vi alla kom strax efter och nu gick vi genom några gator och kom fram till Oxford Street. Therese stirrade på alla affärer som fanns där och ett leende spred sig på hennes läppar. Vi gick in i varenda affär som fanns på gatan och sket om det var dyrt för hon var värd varenda krona. Jag visste att hon var speciell, inte på ett normalt sätt utan att det var något unikt med henne. Men jag kan inte sätta fingret på henne och tydligen tyckte Louis det också.
Vi svängde av och gick in på en annan gata och hittade en jättefin affär som sålde klänningar för allt möjligt som bröllop, baler, studenter och mycket mer. Therese var emot att vi skulle gå in men tillslut lyckades vi få intalat att vi skulle bara titta inte köpa någonting.
”Vi lovar” sade allihopa var för sig så hon kunde höra oss alla.

Hon stod som förstelnad när vi kom innanför dörren. Detta måste vara en dröm för henne tänkte nog alla och vi började gå runt och titta. Therese hittade flera olika klänningar som var jätte vackra på henne. Varje gång hon kom ut ur provrummet få formades våra munnar med glädje ett stort leende och sade ”vacker” eller ”förtjusande”.
Min mun formades som ett o och sa ”wow”, alla andra tycktes göra likadant när hon kom ut för sista gången med en klänning som var perfekt. Olivgröna färgen framhävde hennes röda naturliga hår och gröna ögon. Tajt åtdragen på hennes kropp till nedanför midjan, där klänningen fladdrade runt benen på henne av fläkten i hörnet. V-ringad och fäste runt halsen och små silvriga mönster syntes när hon snurrade runt. Klänningen var som gjord för henne. Den satt perfekt på henne, hon var perfekt i den. Therese kunde inte bli vackrare än såhär.
”Nå vad tycker ni?” Sade hon och riktade ögonen mot oss.
”Jag...” sade Niall.
”Du.... ” stammade Louis fram.
”Vacker” svarade Zayn och Harry fick inte fram ett ända ord.
”Det finns inte ett ord som kan beskriva hur fin du är” sade jag. Alla tycktes hade tappat talförmågan, hon blev rosig om kinderna av vad vi hade sagt och vände tillbaka för att byta om. Medan försökte vi försöka komma tillbaka till verkligheten. Var detta en dröm eller verklighet? Var Therese så vacker eller bara fantasi?
”Nyp mig” viskade jag rakt ut i rummet.
Harry nöp mig i armen och slog nästan till honom.
”Men hallå, du sade ”nyp mig” så jag nöp dig. Dröm eller verklighet?”
”Ont, så verklighet” mer han jag inte säga förrän hon kom tillbaka och så bar det av hemåt.

Det var sent när vi kom hem igen efter en full dags äventyr och alla var jätte trötta så vi sade ”God natt” till varandra och alla vandrade till sina rum.
Jag kunde inte sova. Det ända jag såg när jag blundade var henne i den olivgröna klänningen. Jag har min underbara flickvän Danielle! Vad är det för fel på mig? Danielle är mitt livs kärlek. Varför var Therese tvungen att komma in i bilden. Varför var hon tvungen att vara hon tjejen vi skulle tillbringa tid med! Var livet så komplicerat eller ville gud visa att det är han som bestämmer hur livet ska se ut.
_____________________________________________________________

Kommentera och skriv vad ni tycker så (kanske) får ni två delar imorn!!
Om ni undrar varför varje kapitel heter Kapitel 2 part 2 osv så är det för jag skriver kapitlena på pages/word och sedan publicerar det på bloggen och om man skulle använda hela kapitel så skule det inte se bra ut med gigantiska delar varje gång man kikar in på bloggen. Hoppas att ni flrstår ^^