Kapitel 21

Föregående:
Innan jag visste ordet av så härjade ett krig med vatten och bubblor istället för diskning. Detta borde inte ha gott tänkte jag och försökte inte bli träffad av massa skum av diskmedel överallt som kastades här och var. Alla sprang fram och tillbaka över hela våningen. Skrik blandat med skratt var det som. Fem tonårskillar hade förvandlats till fem småbarn som krigade med varandra tills föräldrarna skulle ingripa. Men det var ett problem. Det fanns ingen ”vuxen” i detta hus. Vara dessa fem killar plus mig. Hur skulle detta gå tänkte jag när jag helt plötsligt blev träffad med både vatten och skum.
__________________________________________________________

Det var en helt vanlig morgon för utom att jag låg inte i min vanliga säng i mitt rum som fanns i ett annat land än vad jag befann mig. Kvällen igår hade varit hel knasig. Först så hade jag lagat köttbullar som alla bara vräkte sig i och sedan ett skumkrig. Och inte nog med det så hade vi tittat på en skräck film och jag hade tillslut hamnat i Louis famn av någon anledning. Alla retade mig för jag inte skulle våga titta på hela filmen och skulle få mardrömmar av den. Så de hade alla erbjudit sig att alla skulle sova i källaren tillsammans på madrasser som jag helt klart inte kunde säga nej till bara för att få spendera lite mera tid med de. Det var helt klart det bästa valet jag hade gjort tillsammans med de. Killarna var så sjukt roliga när de var trötta att de nästan inte kunde hålla sig vakna.

Nu låg jag på en madrass helt ensam i källaren. Hade alla lurat mig? Men då kom jag och tänka på att de hade somnat samtidigt som mig här nere så då kunde inte alla ha vaknat och gott upp till sina egna sängar mitt i natten.
Jag vände mig om och fumlade fram mobilen och tittade på klockan som visade 09.30. Inte undra på att jag hade vaknat. Jag har aldrig varit en sjusovare och kommer aldrig att bli en sådan heller. Jag orkade inte gå upp så jag vände mig om igen och virade in mig i täcket och försökte somna om men då hörde jag en grov duns på ovanvåningen.
Sedan en till och ytterligare en.
”Vad i...?” Sade jag tyst för mig själv och tittade runt omkring. Jag hörde mjuka duns och vimmel på våningen över mig men vad? Kunde verkligen de redan vara uppe nu? Hade de en intervju eller en plåtning kanske? Men du skulle de väl ha väckt mig? Eller?

Jag var för nyfiken för att stanna och försöka somna om. Istället så gick jag sakta uppför trappan som gick upp till basvåningen. Det knakade här och var i trappan, även om jag försökte gå som luft, lyckades det inte.
”Tyst. Hon kommer!” Hörde jag någon viska mycket tyst och efter det så kom fler viskningar som måste ha kommit från köket. Var annars? Tänkte jag samtidigt jag gick förbi väggen som separerade vardagsrummet med köket.

När jag rundade hörnet så var hela bordet uppdukat med allt en frukost kunde erbjuda. pannkakor, våfflor, fruktsallad, juice. Allt. Det vattnades i munnen på mig när jag blickade ut över rummet och mötte fem ansikten som hade fem stora leenden påklistrade när de såg min fina min med öppen mun och uttrycksfulla ögon med överraskning.
”Vad tycks?” Frågade Harry och visade med en gest med handen över det fulla bordet med all mat.
”Har ni gjort allt detta?” Frågade jag och tittade beundransvärt på alla fem underbara killarna som hade fängslat mitt liv av deras musik och utseenden.
”Japp” svarade Niall och Zayn och jag kunde se Louis bli lite rosa om kinderna där han stod vid stolen på hörnet av bordet. Liam log sitt vanliga leende men det var någonting som döljde sig bakom det där leendet. Undrar vad han tänker på tänkte jag när vi alla satte oss ner och tog för sig.

”Var det gott?”
”Gott? Det var super gott, tack allihopa för frukosten!” svarade jag till Liams och mötte allas blickar och sist Liam som tyckte vara på ett mycket bra humör idag.
Alla stönade och klappade sina magar medan jag började plocka undan men då fick helt plötsligt allihopa sådan energi så de hoppade ur stolarna och tog all disk ifrån min famn och drog mig tillbaka till bordet och satte mig i en stol.
”Men hallå!” ropade jag ut men alla hade sina leenden på läpparna och sådana blickar. Så det måste vara någonting på gång här men vad kunde det vara? Vad kunde vara så hemlighetsfullt eller ville de bara vara vänliga? Jag satsade på hemlighetsfull och får försöka lista ut det under dagen tänkte jag när alla fem killarna plockade undan bordet och lade allting i diskmaskinen som vi hade glömt av att de hade igår.
”Så vad vill du göra idag Therese?” Frågade Louis och hans blick vandrade till min för någon sekund och det kändes som om hela världen hade vaknat upp ur en lång dvala. Fjärilar började fladdra i magen, kinderna blossade upp i svag rosa.
”Hm Therese?” sade Zayn och stannade upp och tittade upp mot mitt håll.
”Va? Vad?” sade jag och hörde låg duns som kom från mig. Jag låg på golvet. Jag hade ramlat ur stolen när jag hade följt Louis med blicken. Nu skrattade allihopa så de låg nästan på golvet som jag utom Louis. Han skrattade inte utan stod där några meter från mig med en blick som satt fast med min.
Jag drömde mig bort från verkligheten. Det var bara han och jag. Jag och han. I en annan värld. Ingen annan. Bara du och jag.
__________________________________________________________

Nu är jag på bra humör och tack för alla kommentarer under alla delar som jag har lagt ut! Förra var inte så lång så jag bjuder på en längre del idag bara för er!! Så nu måste ni ge mig någonting att tänka på medan jag börjar på nästa!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0