Kapitel 15
Föregående:
”Det var en riktigt bra idé du hade där Zayn” sade Liam när han kom inom synhåll och de började packa upp varorna på bordet.
”Men det där kan ju Therese göra eller hur?”
”Ni måste ge mig en order först” svarade jag och började gå mot köket för att hjälpa till.
______________________________________________________________
Louis perspektiv
Det är något speciellt med Therese. Hennes ansikte, hår och ögon, ja allt var snyggt på henne.
Fjärilar fladdrande i magen när jag mötte hennes hungrande blick i köket sade någonting men vad?
Jag känner känslor som jag inte kan identifiera. Fladdrande fjärilar i magen varje gång jag ser henne le eller skratta. Känner mig knäsvag varje gång jag möter hennes vackra ögon. Varje gång jag blundar ser jag henne framför mig med sitt underbara vackra leende på läpparna. Och solens strålar lyser upp hennes närvaro som om hon var den ända personen på jorden.
Vad är det som händer med mig? Hur kan jag känna känslor för någon som jag knappt känner? Vad vill gud med mig? Varför gör han på detta vis? Kunde det inte ha varit någon annan? Varför mig?
”Hey Lou du dreglar”
”Va?” sa jag med höjda ögonbryn och tittade ner på tröjan samtidigt så kände jag någon lägga en hand på axeln och drog ner mig på soffan.
Alla började skratta och jag rodnade till och blev seriös.
”Men kom igen Louis var inte någon barnunge” sade Harry och tittade seriöst tillbaka till mig.
Det blev helt tyst i rummet och jag orkade inte med detta så jag började gå försiktigt till trappan som ledde ner till spel- och biorummet.
”Vad är det med honom?” Hörde jag Therese säga.
”Har ingen aning” sade Niall tillbaka och jag kunde se att alla bara skakade på sina huvuden innan jag försvann ner i mörkret.
”Louis?” Hörde jag någon säga.
”Lou detta är inte kul, vart är du?”
Rösten kom närmre och närmre till där jag satt.
”Seriöst Lou” Hörde jag nu det var Harry som hade kommit ner.
”Du kan sluta skrika Harry” sade jag för att få slut på det.
”Arrg! Lou skräm mig inte sådär”
”Ursäkta mig då” sade jag och suckade för mig själv.
”Vad är det Boobear?”
”Jag vet inte”
”Någonting är det. Du vet att du kan berätta för mig”
”Jag vet inte vad det är! Det gör mig galen” svarade jag på Harrys fråga och tittade ner mot golvet.
”Är det överraskningen?”
”Om det ändå vore det” sade jag och suckade ännu djupare.
Harry nickade och fortsatte. ”Är det Therese?”
När Harry sade Therese så gick det upp för mig. Det klarnade för ögonen och nu fattade jag äntligen.
”Jag antar att det är hon. Vill du snacka?”
”Om vad egentligen?”
”Gillar du henne?”
______________________________________________________________
Här kommer lite mer drama eller vad vi nu ska kalla det!! Kommentera och tyck till!!
”Det var en riktigt bra idé du hade där Zayn” sade Liam när han kom inom synhåll och de började packa upp varorna på bordet.
”Men det där kan ju Therese göra eller hur?”
”Ni måste ge mig en order först” svarade jag och började gå mot köket för att hjälpa till.
______________________________________________________________
Louis perspektiv
Det är något speciellt med Therese. Hennes ansikte, hår och ögon, ja allt var snyggt på henne.
Fjärilar fladdrande i magen när jag mötte hennes hungrande blick i köket sade någonting men vad?
Jag känner känslor som jag inte kan identifiera. Fladdrande fjärilar i magen varje gång jag ser henne le eller skratta. Känner mig knäsvag varje gång jag möter hennes vackra ögon. Varje gång jag blundar ser jag henne framför mig med sitt underbara vackra leende på läpparna. Och solens strålar lyser upp hennes närvaro som om hon var den ända personen på jorden.
Vad är det som händer med mig? Hur kan jag känna känslor för någon som jag knappt känner? Vad vill gud med mig? Varför gör han på detta vis? Kunde det inte ha varit någon annan? Varför mig?
”Hey Lou du dreglar”
”Va?” sa jag med höjda ögonbryn och tittade ner på tröjan samtidigt så kände jag någon lägga en hand på axeln och drog ner mig på soffan.
Alla började skratta och jag rodnade till och blev seriös.
”Men kom igen Louis var inte någon barnunge” sade Harry och tittade seriöst tillbaka till mig.
Det blev helt tyst i rummet och jag orkade inte med detta så jag började gå försiktigt till trappan som ledde ner till spel- och biorummet.
”Vad är det med honom?” Hörde jag Therese säga.
”Har ingen aning” sade Niall tillbaka och jag kunde se att alla bara skakade på sina huvuden innan jag försvann ner i mörkret.
”Louis?” Hörde jag någon säga.
”Lou detta är inte kul, vart är du?”
Rösten kom närmre och närmre till där jag satt.
”Seriöst Lou” Hörde jag nu det var Harry som hade kommit ner.
”Du kan sluta skrika Harry” sade jag för att få slut på det.
”Arrg! Lou skräm mig inte sådär”
”Ursäkta mig då” sade jag och suckade för mig själv.
”Vad är det Boobear?”
”Jag vet inte”
”Någonting är det. Du vet att du kan berätta för mig”
”Jag vet inte vad det är! Det gör mig galen” svarade jag på Harrys fråga och tittade ner mot golvet.
”Är det överraskningen?”
”Om det ändå vore det” sade jag och suckade ännu djupare.
Harry nickade och fortsatte. ”Är det Therese?”
När Harry sade Therese så gick det upp för mig. Det klarnade för ögonen och nu fattade jag äntligen.
”Jag antar att det är hon. Vill du snacka?”
”Om vad egentligen?”
”Gillar du henne?”
______________________________________________________________
Här kommer lite mer drama eller vad vi nu ska kalla det!! Kommentera och tyck till!!
Kommentarer
Postat av: Kari
Så bra!!!!!!! Kolla gärna in på min novell om du har lust! :)
Trackback