Föregående:
Alla såg så lyckliga tillsammans, jag kunde inte ruinera denna fina stund så vi alla satt tyst för oss själva och tittade ut mot motorvägen. Jag märkte att att Harry och Liam tyckte inte om att sitta still alltför länge så jag försökte muntra upp dom genom att gissa låtarna som fanns på min mobil. Jag tyckte det var jätte roligt för det gick inte så jätte bra för dom men för mig gick det super. Jag behövde inte änns titta på skärmen för att säga titeln på låten. Förutom när vi väl kom till deras album var jag sämst, förutom när låtarna ”What makes you beautiful” och ”Gotta be you” spelades upp så var det dom som var snabbast. Efter det så var Harry och Liam inte på bättre humör bara för dom hade förlorat men då kommer Louis med sin mobil och gör samma sak fast med hans låtar. Nu gick det bättre för grabbarna och jag förlorade. Jag blev inte ledsen för att jag hade förlorat, jag har aldrig varit någon dålig förlorare. Men det kanske ändras, man vet inte.
_______________________________________________________________

Nu var vi strax framme och skulle kliva av. Killarnas resväskor var redan nerpackade i bagaget innan vi hade åkt från mig. Nu såg jag att de hade bara någon ”liten” väska med sig och så kommer jag med min stora, feta resväska som vägde ton enligt mig. Som tur så hittade Zayn och Louis vagnar som vi lastade väskorna på och far mot incheckningen. Det var länge sedan som jag var på denna flygplats, sist jag var här så skulle jag åka till Thailand med familjen tänkte jag. Var hade alla dessa år försvunnit och nu var jag här med självaste bandet One Direction.
Det var inte så mycket folk här ännu så vi bestämde att ställde oss vid våran incheckning och checkade in allt bagage sedan bar det av till säkerhetskontrollen. När vi väl var över på andra sidan, gick jag in i en liten affär som sålde Sverige saker och Marabou choklad! Choklad är det bästa jag vet när det gäller godis väg. Louis, Niall, Zayn, Harry och Liam följde efter och jag fick dom att köpa muggar där det stod ”Jag älskar Sverige” och Louis ska alltid vara den som är knäppaste enligt mig, så han köpte den roligaste muggen av alla. Den var vit med ett älghuvud som sade ”Jag demonstrerar mot kaffe” och han fattade först inte vad det stod men jag översatte och då ville han köpa den med en gång. Jag kunde inte åka iväg utan att ha med mig den underbaraste chokladen i världen och så hade killarna aldrig smakat den svenska chokladen innan, och då har dom ändå varit i Sverige några gånger innan. Jag bjöd på choklad medan vi väntade på att gå ombord på planet och de tyckte att det var gott med lite uppiggande godis en onsdag eller tyckte jag iallafall.
Efter en stund vi hade suttit på våran Gate så kommer två tjejer som frågade efter killarnas autografer och ta bild. Alla reste sig upp och log sina fina leenden, Louis såg lite extra glad när tjejerna kom fram, kanske tyckte han att dom såg snygga ut eller vad vet jag, jag vet inte hur en kille tänker tänkte jag och helt plötsligt pratar Louis med tjejerna om mig. Vad säger han för något?
”Vem är hon?”
”Hon är en kompis till oss” svarade Louis.
”Är hon din flickvän?”
”Nej, vi är bara vänner” svarade han och började bli lite otålig med de personliga frågorna.

Jag satt i mina egna tankar, i en annan värld, för jag hörde inte när Liam ropade på mig förrän han kom och puttade mig försiktigt så jag vaknade upp ur tankarna.
”Vi ska gå ombord nu, kom” sa han.
Jag nickade och gick raskt mot de andra som väntade, jag gick ombord och tittade var vi skulle sitta. Drömmer jag fortfarande eller ska jag sitta i första klass? Är det sant? Det var det förstås och jag skulle sitta vid ett fönster bredvid Zayn hela resan. Det skulle ta ungefär två timmar att flyga till flygplatsen Heathrow.

Motorerna startade, vi rullade ut på startbanan, hastigheten höjdes och snart så var jag i luften på väg mot England med de underbaraste killarna i världen.

_________________________________________________________________

Här har ni sista delen på kapitel två!! Kanske inte världens bästa del men det kommer bli ännu bättre kan jag lova!