Kapitel 45

Föregående:
”Jaha, vad gjorde ni då som verkade vara mer intressant än att prata med mig?” Frågade han nu lite sårat. Jag kunde föreställa mig hans min bakom telefonen i andra änden, hur han förberedde sig för svaret.
”Snälla Lou, bli inte ledsen nu, okej? Vi lirade lite på våra instrument bara.” Sa jag sakta.
”Va bra att det inte var något annat. Nu måste jag gå och göra iordning mig tills i kväll. Älskar dig!”
”Älskar dig. Och Louis?” Sa jag.
”Ja?”
”Ta det nu lugnt med alkoholen. Ta hand om varandra!” Och samtalet bröts kort efter.
_________________________________________________________________________________

Dagarna gick. Utan att veta ordet av det, hade tiden gått fort. Skolan pågick som vanligt och jag hade börjat komma ikapp med alla inlämningar samt läxor. Det var bara någon enstaka vecka tills det var påsklov.
Det hade gått fyra veckor sedan jag kom hem. Fyra veckor sedan jag gick reda på att jag hade en bror, jag fick en pojkvän och många nya vänner i ett annat land än det jag lever mitt sextonåriga liv i.

Jag och mamma hade inte pratat särskilt mycket på den senaste tiden. Jag var iallafall inte lika arg längre på henne. Det var inte bara hennes fel, utan mina morföräldrar och min moster hade gjort exakt som mamma. De hade inte sagt någonting. De hade tigit och försökt ‘glömma’ tiden som mor hade spenderat i Wolverhampton.

”Kom igen Therese, svara på frågan!” Sa Sofie mycket irriterat.
”Vad sa du?” Frågade jag tillbaka, som om jag inte hade någon aning.
”Sluta retas.” Sa hon och puttade till mig löst på armen och jag började fnittra.
”Okej, okej jag ska berätta.” Fick jag ur mig mellan skrattattackerna.
”Såhär ligger det till. Av vad jag vet så ska vi inte göra något speciellt under lovet. Men hon håller på med någonting men hon håller det hemligt för mig. Så jag har faktiskt ingen aning om jag ska planera något eller inte.” Babblade jag på medan Sofie och Maria tittade noggrant  på mig för att se att jag inte ljög för de.
”Jag undrar vad hon håller på med! Jag önskar att mina föräldrar kunde hitta på någonting roligt istället för att stanna hemma och göra absolut ingenting!” Sa Maria och pillade på sin väska.
Sofie nickade instämmande. ”Samma här. Mamma och pappa ska jobba hela veckan och syskonen ska till farmor och farfar på landet. Antingen åker jag dit eller stannar i ett stort tomt hus.”
”Livet suger verkligen ibland.” Sa Maria och suckade och jag nickade lågt.

Livet sög verkligen när man inte kunde få vara med den man älskade. Louis och jag hade varit ifrån varandra i fyra veckor. Vi hade skickat meddelanden till varandra varje dag men det har inte kunnat tillfredsställa det mörker som jag känner inom mig.
Jag hade ringt till de på skype några gånger och pratat med allihopa. Att kunna få se deras glada ansikten gjorde mig glad, men det gjorde att jag saknade alla fem mycket mer.

~

Sista dagen i skolan sedan var det lov. En veckas lov med påskfirande över hela landet.
”Glöm nu inte att vara ute när det är fint väder.” Påminde våran lärare oss och sedan fick vi gå. Alla trängdes ut genom dörren till klassrummet för att skynda sig hem.
”Therese, kan jag få prata med dig?” Jag stannade och vände mig om för att möta lärarens blick.
”Vad ville du?” Frågade jag och satte mig på bordet.
”Jag undrar om du är klar med uppsatsen?” Frågade han.
”Uppsatsen om resan till England va? Ja, den är klar. Varför undrar du?” Svarade jag tillbaka.
”Därför om den är klar så kan du väl lämna in den så jag kan läsa den under lovet.”
”Självklart kan du få göra det.” Sa jag och hämtade papperna ur lådan. Jag hade inte skrivit uppsatsen på datorn som alla andra skulle ha gjort, utan jag skrev den förhand.
”Varsågod.” Sa jag och räckte fram papperna.
Han tog emot dom och sade ett snabbt, ”ha det så trevligt på lovet.”

Jag gick med snabba steg mot parkeringen för att sedan gå till stationen där bussen skulle gå från. När jag kom förbi skolbyggnaden såg jag en mycket välbekant bil. Mammas bil. Jag saktade ner stegen och vände riktning.
”Mamma vad gör du här? Ska inte du jobba?” Frågade jag förvånat när jag öppnade dörren och steg in.
”Jag gick tidigare för att vi skulle hinna med flyget.”
”Vilket flyg?” Frågade jag förvirrat. Jag hängde inte med alls.
_________________________________________________________________________________

Vad tror ni kommer hända? Ska hon få åka träffa Louis och alla andra i England?
Kommentera vad ni tycker! Blir allting glad när jag ser att ni har kommenterat! :D

Kommentarer
Postat av: Karin

Jätte bra!!! :)

2012-06-05 @ 10:29:45
URL: http://oneedirectionnovell.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0